Revoltera mot den moderna världen
Kulturrevolutionen
Lästid 2 minuter
Kulturrevolutionen plats en storskalig sociopolitisk reformrörelse som påbörjades i Kina och pågick fram mot
Revolutionen sattes igång från Kinas chef Mao Zedong i avsikt att skydda den kinesiska kommunismen genom att rensa ut kapitalistiska och traditionell element ur det kinesiska samhället.
Rörelsen brukar beskrivas såsom Maos sätt att bli av tillsammans sina kritiker och samtliga oliktänkande individer inom kommunistpartiet och dess ledning, samt en politisk återhämtning genom att erhålla folket för att vända försvunnen blickarna ifrån den tidigare misslyckade reformkampanjen ”det stora språnget” likt slutade tillsammans svält samt över 30 miljoner döda.
Under kulturrevolutionen riktade sig Mao i synnerhet till den yngre generationen och uppmanade dem för att revoltera mot vad liksom ansågs existera både motstånd till förändring traditionalism, dock också korrupta icke-kommunistiska ideologier inom detta egna grupp (partimedlemmar vilket ville främja kapitalistiska idéer).
Enligt Mao fanns det
Revolt mot den moderna världen
"Many things are known bygd the Wise. They foresee many things: the decline of the world and the end of the Aesir", Voluspa 44
I "Revolt against the modern world" undersöker Julius Evola dem andliga orsakerna till civilisationens förfall. Hans utgångspunkter existerar till största delen desamma som andra Traditionalistiska tänkare som Réné Guénon, Frithiof Schuon, Ananda Coomaraswamy, Lord Northbourne samt Seyyed Hossein Nasr mfl. Men detta finns även skillnader. Evola är enstaka passionerad krigarnatur som betonar andlig auktoritet och energi mer än de andra, vilket även återspeglas inom en sektion av hans teorier. Réne Guénon skrev Tradition med stort T på grund av att understryka att detta inte existerar vilka traditioner som helst han talar om. Jag gör identisk sak här.
Första mötet tillsammans med Traditionalistiska tänkare kan existera oroande alternativt rentav chockerande för en modernt sinne. Vi existerar exempelvis vana vid för att föreställa oss att världen utvecklas ifrån ett lägre tillstånd til
Kolumn: Att revoltera är viktigt - Christer Kihlmans skrivna verk skildrar passiv ondska
I dessa tider från polisvåld inom USA alternativt kringskuren åsiktsfrihet i Hong Kong samt Ungern kunna det artikel värt för att ägna författaren och jubilaren Christer Kihlman en tanke. I hans romaner samt rapportböcker möter man ofta en frustrerad man liksom förefaller besatt av för att revoltera mot stagnerade samhällsstrukturer och en intolerant samhälle.
Den finlandssvenska borgerligheten framstår ofta i Kihlmans böcker likt en tvångströja som tvingar individen för att underordna sig tradition, förväntningar och anständighet. För enstaka ung man återstår anpassning eller revolt.
Det senare alternativet har ständigt utövat ett större lockelse på visionära unga män, även angående det påfallande ofta - också inom Kihlmans skrivna verk - resulterar i en personligt nederlag, flankerat från alkoholmissbruk, vantrivsel och mot och tillsammans död.
Det finns en skygghet för ondskan, som inom sig egen är ond därför för att den existerar passiv.
Christer Kihlman: Den azurblå mod
Andra läsningen. Tider.
Ralf Wadenström
Innehåll | Första | Andra | Tredje | Fjärde | Femte | Sjätte läsningen | Litteratur
6. Epoker samt tidsåldrar | 7. Nya tiden, nyare tiden samt den moderna tiden | 8. Begreppen 'modern' samt 'postmodern' | Noter
6. Epoker och tidsåldrar
Det postmoderna är kapabel vara någonting kännetecknande för en tidsperiod som kommer efter enstaka modern epok, men postmoderniteten eller den postmoderna tiden behöver ej för den skull existera en epok. Istället förmå det postmoderna stå för en upplösning av begreppet 'epok'. Utan en massiv berättelse är historiska epoker strängt taget inte möjliga.
I L'inhumain påpekar Lyotard för att den historiska periodiseringen tillhör en anfäktelse som är karakteristisk för moderniteten:
on observe que la périodisation dem l'histoire relève d'une obsession caractéristique dem la modern