Vad händer med plast i vatten
Viva vatten – Städa stranden
Utomhus
Varje år flyter det inom land 8 kubikmeter skräp längs Sveriges kust.
Publicerad 26 mar, • 3 min att läsa
Stöd våra hotade vatten!
Hav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra mot vårt sysselsättning för enstaka tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.
Problem
Många stränder är väldigt skräpiga. Plast i olika former existerar det vanligaste skräpet på stranden. Plastskräpet består från allt ifrån stora plastföremål och plastförpackningar ner mot pyttesmå bitar av mikroplast. Djur förmå trassla in sig och skadas av skräpet. Det existerar också vanligt att vilt råkar förtära skräp – många fåglar och havslevande däggdjur har plast i buk. Plastskräp liksom hamnar inom magen vid djur blir kvar och spärrar utrymmet således att djuren får inom sig till lite sann mat.
Plast bryts ner väldigt långsamt. detta kan ta flera hundra år innan plasten som skräpar ner inom våra ocean, sj
Nedbrytning av plast i haven frigör kemikalier i vattnet
På senare tid har många uppmärksamhet riktats mot problemet med detta växande plastskräpet i havsmiljön. Foto: Berit Gewert
– Plast samt speciellt mikroplast som hamnar i havsmiljön har vid senare period uppmärksammats allt mer. dock det finns fortfarande stora kunskapsbrister, säger Berit Gewert, doktorand nära Institutionen till miljövetenskap samt analytisk kemi, som försvarade sin doktorsavhandling i juni och äger fokuserat vid hur kemiska föroreningar frigörs i vattnet när plastskräp bryts ner.
Sedan massproduktionens start på talet har plast tillverkats inom snabbt ökande mängder. tid producerades cirka miljoner ton plast samt till denna mängd användes cirka 8 procent från den globala oljeproduktionen. Plastrester ackumuleras inom miljön samt även angående problemen tillsammans med plastskräp inom haven besitter börjat diskuteras så behövs det mer kunskap ifall de denkbar riskerna. detta är allmänt känt för att plast inom haven är kapabel medföra direkta fysiska skador p
Marint skräp
Plast står för störst andel från skräpet
Plastföremål utgör den största delen från det marina skräpet samt kan bestå av allt från mikroskopiska partiklar mot större objekt såsom tunnor, fiskeredskap samt kasserade fritidsbåtar.
Den globala produktionen av plast har ökat drastiskt ifrån 0,5 ton per tid , mot cirka miljoner ton per år inom dagsläget, samt ju mer plast vilket produceras desto mer plastavfall hamnar inom marina miljöer.
Plast är problematiskt då naturen inte är kapabel bryta ner materialet helt och hållet. Istället bryts den bara ner inom mindre samt mindre fraktioner tills oss inte längre kan titta den tillsammans med blotta ögat.
Det finns nationell och internationell lagstiftning likt förbjuder för att plast slängs i haven. Läs mer på Transportstyrelsens webbplats.
Mikroplast
Plastbitar liksom är mindre än 5 mm inom diameter benämns som mikroplast. Mikroplast förmå komma ifrån stora plastföremål som beneath sin nedbrytningsprocess finfördelats mot mikrostorlek, dock också ifrån produkter vilket innehåller
Plastföroreningar utgör en allvarligt hot mot våra hav samt den biologiska mångfalden. varenda år dumpas cirka 11 miljoner ton plastskräp inom haven samt idag återvinns bara 9 procent från all plast globalt. flera djur misstar plast på grund av föda, fastnar i plastskräp eller påverkas av mikroplaster i deras kroppar.
Plastproduktionen förväntas fördubblas mot och konsumtionen öka ifrån miljoner mot miljoner ton. Utsläppen från plast mot haven, vilket till största del kommer från olja och fossil energi, beräknas dessutom fyrdubblas till kvantiteten mikroplast riskerar att öka faldigt nära nästa sekelskifte, och havsområden som existerar mer än två samt en halv gånger Grönlands yta för att överskrida ekologiskt farliga nivåer.
Så påverkar plasten djur samt miljö
Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet samt Arktis havsis riskerar för att överskrida farliga gränsvärden till mikroplaster. ovan 2 arter har påverkats negativt liksom hela marina ekosystem såsom redan existerar under hård press. Forskarna uppskattar för att 90 andel